www.klinkhammers.se
Start
På gång
Ljugarbänken
Bildgalleri
Medlemmar
Reseberättelser
Blogg
Filmklipp
Länkar

Harrfiske på Sandåslandet

18-25 augusti                     


Text: Anders Olsson

Bild: Anders Olsson, Hindric Berg, Jimmy Berggren

Det är fredag förmiddag och vi har precis lämnat Malung för vår resa upp till Kirunafjällen och Sandåslandet. Själv åkte jag från Sunne dagen innan och har sovit över hos mina föräldrar i Malung. Vi är fyra kompisar som ska ut på en riktig drömfiskeresa. Jag, Jimmy och Hindric åker från Malung. Mattias ska vi hämta upp i Liden några mil norr om Sundsvall. Efter fem timmars bilresa är vi framme i Liden, där Mattias bjuder på lunch innan vi sen åker vidare norrut. Vi har ju några mil att åka. Från Sunne är det närmare 150 mil!

Men resan går väldigt bra, vi turas om att köra och är framme vid Kirunaflygs bas i Kurravaara strax utanför Kiruna klockan 4 på lördag morgon. Helikoptern lyfter inte förrän vid 9-tiden så vi bestämmer oss för att försöka sova några timmar i bilen. Vi är alla väldigt spända inför flygresan så det där med sömn blir det inte så mycket av. Något försenade sitter vi sedan i helikoptern på väg ut mot våra drömmars fiskevatten. Det är mycket blåsigt men helikoptern är ändå förvånansvärt stadig.

Hindric Spanar in helikoptern i Kiruna.

Det är väl egentligen först nu jag riktigt inser att vi snart är där ! Platsen man läst om under många år - Sandåslandet, solfiskens land. Piloten berättar att han nyligen sett två björnar vid en flygning och vi hoppas att vi kommer att få möta en björn under veckan. Efter en halvtimmes helikopterresa sätter piloten så ner oss vid jokken. Landskapet är helt fantastiskt. Ett kargt tundralandskap med milsvid utsikt över fjäll och dal. Fjällen här är inte särskilt höga, runt 800 m över havet och av typen lågfjäll. Vi bestämmer oss för att resa vår tältkåta direkt, vilket visar sig vara nog så svårt i den kraftiga blåsten. Efter mycken möda och besvär har vi ändå lyckats resa kåtan och fått in vår packning.

Våra tankar övergår därefter snabbt till fiske. Jokken ser mycket lockande ut men den kraftiga blåsten gör att vi tvivlar på om vi överhuvudtaget kommer att kunna kasta med våra lätta klass 4-5 spön. Vi bestämmer oss för att ändå göra ett försök. På den plats vi fiskar är jokken ett ganska litet och varierat vatten. Strömmar avlöses av bredare, lugnflytande sel med klart vatten och ljus botten. Blåsten gör att det inte blir tal om några långkast, men med vinden i ryggen lyckas jag ändå få ut uppåt 10 m lina.

Lägret är färdigt, bara att börja fiska.

Vattenytan är helt livlös så det får bli fiske med förtyngd nymf. Efter en stund landar jag min första harr på ett haröra med guldhuvud. En kraftig harr på runt 7 hg. Då känner man sig ganska nöjd ! Vi fiskar under eftermiddagen och framåt kvällen känner vi oss alla ganska slitna efter den långa resan. Jag hade haft det bästa fisket idag med fyra fina harrar. Efter en bit mat och en liten whisky somnar vi redan vid 7-tiden på kvällen.

På söndagen vaknar jag tidigt före alla andra. Redan i soluppgången vid halv sextiden har jag fått på mig vadarna och begett mig en bit uppströms vårt läger. Det är en härlig morgon, helt vindstilla och med en värmande sol i öster. Denna morgon är en av få gånger vi känner av knotten. Mygg ser vi knappt en enda under hela resan. Under förmiddagen ser jag några vak och får några mindre harrar. Under dagen tilltar vinden men den är inte lika kraftig som under gårdagen. När vi senare under kvällen summerar fisket har vi alla fått fisk. Det är i första hand nymfer som fiskat bäst. Vi börjar också förstå att det i första hand är dagfiske som gäller. Vi är ju inne i andra halvan av augusti så vi börjar närma oss slutet av säsongen här uppe. Växtligheten har också i någon mån börjat anta höstens färger.


Dagen därpå har vi bestämt oss för att göra en dagsutflykt till några mindre sjöar. Vi går över fjällen och efter en timmes vandring inser vi att kartan inte stämmer överens med verkligheten. Såsmåningom kommer vi underfund med att helikopterpiloten måste ha satt ner oss på fel ställe ! Han hade satt ner oss några kilometer norr om den plats vi hade bestämt. När vi insett detta får vi korrigera riktningen och efter två och en halv timmes vandring över fjäll, genom stenrösen och myrområden når vi målet.
Kartkoll, vart är vi igentligen?

Det är en sjö och några mindre tjärnar som ska hysa harr och röding i fint format. Det är helt vindstilla och i den större sjön vakar det vid utloppet. Vi kokar lite kaffe och riggar sen spöna. Jag, Jimmy och Mattias börjar fisket i den större sjön medan Hindric ger sig iväg till en av de mindre tjärnarna. Den vakande fisken som vi hoppades var röding visar sig istället vara småharr varför jag såsmåningom gör Hindric sällskap. Det blåser sedan upp lite under dagen men under de perioder då det är vindstilla vakar fisken och det är också grov fisk ! Hindric får flera mycket fina harrar. Själv får jag idag bara några mindre harrar men jag har på en mycket fin fisk som sliter av tafsen. Någon röding såg vi inte till denna dag men jag är övertygad om att de finns där. Idag ser vi på håll också två andra fiskare som landar med sjöflyg på sjön. Dessa är de enda människor vi ser till under hela veckan vilket förstärker känslan av orörd vildmark.

Framåt kvällen bestämmer Mattias och Jimmy sig för att börja vandringen hemåt mot lägerplatsen. Jag och Hindric fiskar en stund till innan också vi bryter upp. Det blir en lång och mödosam vandring innan vi kommer ner till jokken några kilometer från lägerplatsen. Där följer vi sedan den sandås som löper längs jokken. Dessa sandåsar, lämningar efter inlandsisens tillbakagång, är ju karaktäristiska för området och inspirerade en gång Gunnar Westrin att ge det dess namn. Vi skrämmer upp en flock ripor som vi sedan stöter upp några gånger på vår väg. Förutom dessa ripor såg vi inte mycket annat vilt än några renflockar under vår resa.

Så småningom går solen ner och mörkret sänker sig över fjällen. På långt håll skymtar vi lågorna från den eld Jimmy och Mattias tänt vid lägerplatsen. I närmast becksvart mörker når vi så slutligen fram till lägerplatsen.

Ett par dagar senare har vi bestämt oss för att prova fisket i två tjärnar belägna några kilometer från vårt läger. Under veckan hade vi tre dagar med sol, värme och vindstilla och detta var en av dessa dagar. Efter det obligatoriska kaffekoket bestämmer jag och Mattias att vi provar den södra tjärnen medan Hindric och Jimmy provar den norra. En bit in på förmiddagen börjar det vaka. Jag ser att Mattias på andra sidan har flera fiskar inom kasthåll. Han får också upp några harrar.

Jimmy och Mattias poserar vid drömfisketjärnen.

Efter en stund blir vattenytan helt spegelblank och då börjar det vaka över hela tjärnen. Nattsländor kläcks och jag har flera grova fiskar inom kasthåll. Idag går jag också helt och hållet över till att fiska med en superpuppa. Jag har på en fin harr som jag såsmåningom ser på håll i det klara vattnet. Då dyker det plötsligt upp en minst dubbelt så stor fisk bakom harren. Vad är nu detta? Efter ett tag ser jag vad det handlar om – den större fisken är en gädda. Den gör några utfall mot harren men försvinner sedan. Harren får jag upp och det visar sig vara en fin bit på runt 9 hg. Sen fortsätter fisket i samma stil hela dagen. Jag har aldrig varit med om ett så fantastiskt fiske någon gång. Det vakar hela tiden och det är mycket grov harr i farten. Idag blev också dagen då jag efter närmare 20 års flugfiskande äntligen får en harr på kilot. Det var en mycket vacker fisk med ett färggrant ryggsegel. Jag har heller aldrig sett en så kraftig och välgödd harr. Efter denna fight känner jag mig mycket nöjd och nu spelar det egentligen ingen roll hur fisket går resten av veckan! Fisken gravar vi och äter upp ett par dagar senare och jag kan intyga att den smakade ypperligt.

Denna dag har vi alla ett fantastiskt fiske. Vid ett tillfälle under dagen hör jag ett glädjetjut på håll. Det är Jimmy och efter en stund hör jag honom ropa: Harr, 1.1 kg! Också han slår sitt personbästa idag.

Två dagar senare återvänder vi till drömfiskeplatsen. Även denna dag har vi samma makalösa fiske. Vädret är likadant som vid förra besöket även om det blåser upp lite grann under eftermiddagen. När det börjar blåsa slutar det genast att vaka. Jag går då över från att fiska med superpuppa till fiske med ett guldhuvud vilket visar sig fungera lika bra. Alla fiskar jag fick denna dag vägde över halvkilot, de flesta mellan 7 hg och ett kilo.

I det ginklara vattnet såg harrana ut att sväva.

Jag hade också på en harr som var större än så. Jag höll på med den i en kvart innan den gjorde ett kraftigt utfall med ett öringliknande hopp och drog av tafsen…den fisken vägde en bra bit över kilot!

Veckan går och snart är det lördag igen och dags för hemresa. Under veckan har vi haft ett fiske som man nog inte kan uppleva på så många platser i vårt avlånga land. Förutom de vatten jag berättar om ovan provade vi andra partier av jokken och några källflödessjöar. I ett biflöde fick jag också veckans enda öring. Vi hade också ett bra fiske i jokken men jag är övertygad om att den ändå inte visade sig från sin bästa sida. Vi såg t.ex aldrig någon större vakande fisk trots att det kläcktes både dag och nattsländor. Kläckningarna var dock mycket sparsamma.

Temperaturen var mycket varierande under veckan med närmare 20 graders värme vissa dagar och minusgrader några nätter. Dessa nätter värmde tältkåtans kamin skönt.

Denna plats återvänder jag gärna till. Innan helikoptern hämtar upp oss pratar vi om att försöka göra om denna resa nästa år. På kartan har vi sett ut ett område några mil från den plats vi nu fiskat på. När vi sedan flyger över denna plats säger piloten att det är ett mycket bra område för både harr- och öringfiske…

Vy över Storharrbäcken.
 

Det finns ingen omröstning


Harrfiske på Sandåslandet
Harrsundet i kalottsjön

Smygfiske i Ängsjokka
Rödingfiske på skitudden
Åter till Ängsjokka