Åter till Ängsjokka

Kirunafjällen
1-11 juli

Text: Anders Olsson
Bild: Anders Olsson, Stefan Kaasalainen, Hindric Berg

Efter en helikopterresa tillsammans med en något surmulen pilot landar vi på riksgränsen ett antal mil norr om Kiruna. Det är lördagen den 1:a juli och vi har för första gången rest till Kiruna med flyg. Ett mycket bra val skulle det visa sig då man slipper den långa och enahanda bilresan från mellansverige. Jag, Hindric, Stefan, Jimmy, Lars-Erik och Henrik väntar oss en fin fiskeresa där vi förhoppningsvis kommer att få både harr, röding och öring.

Ett osannolikt vackert landskap och ett lika vackert väder möter oss! Vi tar halva packningen och vandrar in till lägerplatsen i Norge, vilar en stund och går sedan tillbaka där resten av gänget nu har landat. Vi tar så resten av packningen med oss och går tillbaka till lägerplatsen vid vår sjö, Stövelsjön. Och se, fisken vakar redan! Vilken start på våra 11 fiskedagar. Det här kommer att bli vår bas under halva resan. Därefter kommer vi att flytta lägerplatsen till svenska sidan där vi så småningom hämtas upp.

Det är närmare 20 graders värme och blå himmel. Försommaren har varit ganska kall och under helikopterresan upp såg vi flera isbelagda sjöar och mycket snö i den mer höglänta terrängen. Men nu har sommaren kommit så vi verkar ha anlänt vid exakt rätt tidpunkt. Stövelsjön ligger spegelblank under kvällen och det vakar, framförallt i sjöns mitt. Vi ser inga svärmande insekter annat än knott och mygg. Kvällens fiskemässiga behållning för min del är en större fisk som går och vakar i strandkanten. Den har ett mycket speciellt beteende som jag inte har sett tidigare. Den slår med stjärten mot strandgräset, antagligen för att slå ner landlevande insekter som den sen plockar upp. Den upprepar ritualen ett flertal gånger. Jag smyger mig hukande fram längs stranden och lägger ut en påfågelnymf. Fisken hugger och jag hinner känna tyngden innan tafsen brister…därefter ser jag tyvärr inte mer av den fisken. De andra får några mindre öringar och rödingar under kvällen och natten. Vi somnar därefter trötta och nöjda vid halv tvåtiden.

Dagen därpå vandrar vi till den älv som kanske lockade oss mest när vi planerade resan. Där finns både röding, öring och harr. Vi har samma strålande väder idag, med myggen jagande i hasorna. Väl framme möter vi en sagolikt vacker dalgång med höga, delvis snöklädda fjäll i fonden. Trots att de yttre förhållandena verkar närmast idealiska (åtminstone för oss!) vill sig inte fisket riktigt. Vi såg inga insektskläckningar under dagen och resultatet blir bara tre matöringar. Men vad gör väl det!

Efter en natts sömn bestämmer vi oss för att testa harrfisket i en lite större sjö belägen ett par timmars vandring norr om lägret. Vi delar på oss och halva gänget bestämmer sig för att börja i sjöns östra del, i ett inloppssel. Där visade det sig finnas både röding och öring i fint format. Jag och Hindric vandrar mot sjöns utlopp, förbi en vik där snön fortfarande ligger djup i strandkanten. Vi fiskar i jokkens översta del men den visar sig vara en barnkammare. Sjön är lättvadad och långgrund och visar sig hålla ett fint bestånd av välvuxen harr.

Det kläcks fjädermygg i sjön men vi ser varken dag- eller nattsländor. Den vakande harren kommer igång framåt 21-tiden då vinden mojnar. Fisk får vi hela eftermiddagen och kvällen, grova och feta harrar där flertalet tas på ett haröra med guldhuvud. Tillsammans fick jag och Hindric 8 harrar över kilot med en topp på 1,2 kg. Vi vandrar sedan nöjda hemåt i natten. En vandring som blir påfrestande på grund av värmen och den envetna myggen. Men harren i sjön lockar till ett nytt besök redan dagen därpå.

Vi anländer då till sjön först framåt kvällen. Idag börjar jag med ett försök i inloppsselet. Ser några rödingar i det klara vattnet och lyckas snart få en fin 5 hektos på en superpuppa. Jag fortsätter därefter till utloppsänden och lyckas där få ytterligare några riktigt fina harrar. Dessa trånade efter ett guldhuvud de också, men idag med påfågelkropp.

Ett par dagar senare vandrar vi längs älven till dess källsjö. Den översta delen av älven är mycket fin med stora sel och kortare strömmar däremellan. Insektslivet har nu vaknat till och vi ser en hel del dagsländor. Det finns mycket harr i älven och vi får en hel del uppåt 6-7 hekto.

Henrik lyckas få en fin kilosöring vilket blir dagens största behållning. Dessvärre är vi inte ensamma vid älven. På vägen hit passerade vi på håll ett tältläger där en grupp finnar höll till. Vi fick senare berättat för oss att finnarna brukar ockupera området under större delen av fiskesäsongen. Det första gäng som flyger ut tidigt på säsongen tar med sig en tältkåta som sedan får stå kvar till de fiskare som anländer senare under sommaren. Det är ett missbruk av den norska allemansrätten som inte hör fjällvärlden till!

Fredag den 7 juli och dags att riva lägret och flytta över till den svenska sidan. Vi var här för ett par dagar sedan för att reka, så vi har redan sett ut en bra lägerplats vid en sjö. Det finns flera sjöar i närområdet och små intressanta jokkar med kristallklart vatten däremellan. Vi befinner oss på nästan 800 meters höjd så här lär finnas bara röding. Vid 21-tiden mojnar vinden och rödingen börjar vaka. Den är mycket selektiv och håller sig för det mesta utom kastavstånd. Vi ser en del harkrankar på vattenytan, men de ratas till förmån för fjädermyggen. Själv missar jag några rödingar under kvällen men lyckas inte få någon. De andra får några där Henrik toppar med en på 6 hekto. Små svarta torrflugor fungerade någorlunda bra.

Följande två dagar gör vi dagsturer till de övre delarna av en intressant harrjokk. Vandringen är krävande och går genom brant, stenig terräng och över en större myr.

När vi passerat över ett krön ser vi på långt håll att något rör sig nere vid jokken. Är det människor eller kanske ren? Vi tar fram våra kikare och ser då att det är en stor älg! Det är den första älg vi ser här uppe och det kan inte vara speciellt vanligt i den här karga miljön. Väl framme vid jokken har älgen försvunnit. Det parti av jokken vi besöker består av större sel med kortare forsar däremellan. Det visar sig också att några små tillflöden till jokken håller röding i både mindre och större format.

Ett av tillflödena blir vår favorit. Vi fiskar den nedersta delen som är lugnflytande, djup och med ett kristallklart vatten. Här är det smygfiske som gäller! Tillflödet har en ängsliknande omgivning varför vi döper den namnlösa jokken till Ängsjokka. I det klara vattnet ser vi flera fina fiskar uppåt kilot och lyckas också fånga både fin harr och röding, bland annat på en svart klinkhammer.

I huvudjokken får vi många fina och välväxta harrar som tar på nymfer och torrflugor. Under den andra kvällen ser jag i det översta selet ett stim större harrar gå vakande mot vinden. Ryggseglen vittnar om fisk som i flera fall väger ett gott stycke över ett kilo, i något fall säkert närmare två! Frustrerande nog befinner de sig oftast utom kasthåll och när de äntligen närmar sig land, fungerar inte kasttekniken i ivern. Men ett knappt tiotal med en topp på knappa kilot lyckas jag lura till hugg ur det stimmet.

Näst sista dagen får vi ett väderomslag med temperaturfall, regn, blåst och dimma. Vi fiskar i hemmasjön utan större framgång. Det är bara Hindric och Stefan som lyckas få upp någon röding. Hemresedagen håller det dåliga vädret i sig och vi känner viss oro för att helikoptern inte ska kunna landa. Men den kommer till slut och en härlig fiskeresa är till ända.